4.2.4 Lär dig att skilja på larver från lilla kupskalbaggen och vaxmottlarver

© Lotta Fabricius Kristiansen

Jämförelse mellan vaxmottens larv och lilla kupskalbaggens larv.

© Lotta Fabricius Kristiansen

Lilla kupskalbaggen, vuxen

© Lotta Fabricius Kristiansen

Stora vaxmottet

Larver av lilla kupskalbaggen kan skiljas från vaxmott genom de tre paren långa ben, taggarna på ovansidan av varje kroppssegment och två stora taggar som sticker ut baktill. Prova att rulla dem mellan fingrarna. Larver av lilla kupskalbagge är nästan läderaktiga och svåra att mosa. Vaxmottets larver mosas direkt.

Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida)
Beskrivning:
Liten, oval skalbagge – ca 5–7 mm lång.
Mörkbrun till svart med ett hårt yttre skal.
Ursprungligen från Afrika, men nu spridd till andra delar av världen.
Larverna är ljusa och blir upp till 11 mm långa.
Skador i bisamhällen:
Lägger ägg i kupan – larverna äter vax, honung och pollen.
Larverna lämnar exkrementer som får honungen att jäsa → obrukbar honung.
Kan leda till kollaps av hela bisamhällen vid kraftiga angrepp.
Bekämpning:
Mekanisk fångst, frysning, värmebehandling av utrustning.
Stränga karantäns- och kontrollåtgärder i många länder.

Stora vaxmottet (Galleria mellonella) och lilla vaxmottet (Achroia grisella)
Beskrivning:
Nattaktiva malar; det stora vaxmottet kan bli upp till 20 mm långt, det lilla är något mindre.
Larverna är vita med mörkt huvud och spinner silkestrådar i vaxkakor.
Skador i bisamhällen:
Larverna lever av bivax, pollenrester och skräp i gamla ramar.
Förstör ramar genom att gnaga tunnlar i vaxet och spinna nät som hindrar binas rörelser.
Särskilt problem i svaga bisamhällen och vid förvaring av ramar utan bin.
Bekämpning:
Förvaring av ramar i frost.
Regelbundet utbyte av gamla ramar.
God hygien och starka bisamhällen som själva kan kontrollera mindre angrepp.